Du har säkert tänkt tanken. Vardagen är sååå tråååkiiig! Samma rutiner, samma mat, samma språk, samma kollegor, samma aktiviteter, samma tv-program. Så vad gör man? Tja, en resa för att bryta tristessen och vardagen kan vara på sin plats. Med andra ord bryta mönstret, låta sig influeras av något nytt som mat, dryck, arkitektur, språk och musik. Kanske även fotboll. Tristessen uppstod, så vi bokade en utlandsresa. Och när vi lämnar Svea Rike brukar vi åka till Spanien, Italien eller något annat land.
Det är lite extra kul med Spanien för det är där som jag och skånetösen Madelein träffades. Hon är riktigt bra på spanska. Jag låtsas att jag kan spanska och pratar helt ohämmat. Alltså, hellre än dåligt. Och det är kul, att bryta mönster och improvisera. Många spanjorer jag träffar frågar mig hur länge jag pratat spanska varpå jag alltid svarar en månad (un mes). De säger då ”åhhh, vad bra du pratar på bara en månad…”. Det blir en positiv feedback loop för min hjärna. Jag lurar mig litegrann, som om jag kunde spanska helt flytande. Och det fungerar.
Jag intervjuade nyligen konstnären och tecknaren Lasse Åberg (behöver inte närmare beskrivning) till min bok. Förutom ett jättefint möte med ett och annat gapflabb, så var det en del vi hade gemensamt; Bryt mönster, tänk tvärtom, tag tillfället i akt, gör inte samma lika, lita på processen. Det är något jag tänker på dagligen.
Det handlar om här och nu
SÅ SITTER vi där på restaurangen vid havet första kvällen, familjen och jag. Najs. De nalkas tapas och cerveza. Då kommer det en busslast med sydkoreaner, cirka 35-40 personer. De ska in på samma restaurang. Jag hälsar glatt på den första turisten, som ler och blir jätteglad. Varpå jag sedan hälsar på hela sällskapet en och en, före de gör entré på haket. Alla med stort smile, de visar sina nyborstade Pepsodent-tänder 😀 glatt . Snacka om sociala bevis, d.v.s. att vi gör som andra människor gör (länk). Lite senare konverserar jag med ett av paren på engelska. Kul! Fundering: Utmanar du dig själv?
SÅ STÅR jag där, framför konditoriet på den breda boulevarden i Barcelona, La Rambla. Jag, utanför butiken tittelitittandes genom rutan på de smarriga bakverken. Innanför står konditorn med sin kollega och konverserar. Spanjorerna verkar avhandla något ytterst importante, för de lägger ingen notis om mig – som de facto står en meter framför dem. Ganska länge står jag där. Så smarriga ting ni har. Starka köpsignaler. Det enda som händer är att jag vandrar vidare utan något mumsigt i munnen. Fundering: Tar ni hand om era kunder?
SÅ STÅR jag där i tunnelbanevagnen i Barcelona. En man i 50-års åldern kommer in. Han ler och ser trevlig ut. Jag säger ”hola amigo” som om vi känt varandra i 32 år. Han ler stort och ”holar” tillbaka (missförstå ej…), vi babblar på, vi har supertrevligt. Hur kul som helst. Det visar sig att karln kommer från staden Cádiz, vilket ligger precis i närheten av där jag pluggade spanska för många år sedan, i fiskemeckat El Puerto de Santa María (ligger vid utflödet av floden Guadalete i provinsen Cádiz). Dags att gå av tåget. Jag avslutar med ”mucho tiempo sin verte, que lo pases bien” (det var länge sedan vi sågs, ha det så bra), varpå han skrattar och vi önskar varandra en bra dag. Fundering: Tar du tillfället i akt?
SÅ SITTER vi där på Camp Nou, det nalkas fotboll mellan Barcelona och Real Bettis. Matchen är igång. Popcorn. Cola. Flås, löpningar hit och ditt. Överbetalda lättkränkta män leker med en boll. Dags för sång. Alla (inte jag) sjunger Championi Championi… 🎵 (du vet säkert…). Jag sjunger Makaroni Makaroni… 🎵. Okej, skittråkigt kanske men det blev kul där och då. Texten ligger samma lika i munnen. Efter en stund; damen (cirka 47,2 år gammal) bakom mig snett till höger knackar på min axel och ler vänligt. Hon har noterat att jag bryter mönstret och vill förklara vad de andra 89.241 åskådarna sjunger. Jag förklarar för henne att jag skojar med kidsen varpå vi börjar asgarva. Stora leenden och en high five. Även kidsen skrattar. Skön lady. Fundering: Vågar du göra annorlunda?
SÅ – vad kan vi lära av spanjorerna? Jo, massa! T.ex. att butiker ofta är stängda på helgdagar, då finns det tid för reflektion, improvisation och att bara vara.
Kör hårt – ta det lugnt!
Micke 💛
