En del företag lyckas bättre än andra med att nå sina mål. Varför? Det kan handla om att öka omsättningen, behålla eller dra in fler kunder eller varför inte vara mer framgångsrika med sina vårdresultat; fler lyckade operationer med kortare tid för rehab, färre komplikationer och nöjdare patienter. Även kallade kunder. Okej, alla gillar inte ordvalet, men låt oss hänga kvar vid begreppet. Eftersom jag själv jobbat många år inom såväl sjukvården som privat sektor ser jag att det finns möjligheter till lärande över blockgränserna. Det kanske viktigaste kommer på slutet i artikeln – häng med.

Nivå 1-larm

Det är en mängd faktorer som påverkar de resultat vi får, låt mig fokusera på några och tar hjälp av sjukvården. När en svårt skadad patient (nivå-1-larm) anländer i ambulans eller helikopter till Karolinska Universitetssjukhusets traumacentrum möts patienten av ett team på 12 personer. Det handlar om en till tre kirurger, ett narkosteam med narkosläkare och narkossjuksköterska, operationssjuksöterska, operationsundersköterska, ortopedläkare och röntgenläkare. Teamet leds av en traumaledare, vanligtvis en traumakirurg vars uppgift är att ha helikopterperspektivet. Denna person deltar inte aktivit i själva arbetet med patienten utan står vid sidan om för att kunna leda och övervaka. Det görs genom att följa ett förutbestämt protokoll. Man jobbar utifrån en ”Damage control surgery” – vad dödar patienten just nu? Att jobba förutbestämt och utifrån ett protokoll är smart. Även vårdpersonal kan blir stressade och glömma viktiga moment. Genom att jobba utifrån ett schema och specifika metoder minimerar man risken för fel och ökar förutsättningarna att nå ett önskvärda resultat.

Traumakirurgen ska vara erfaren, kunna tänka både i höjd- och sidled och besluta om nästa steg. Ska vi till operation eller intensivvården? Kanske måste vi avsluta arbetet eftersom liv inte går att rädda. Tunga beslut. Men måste ibland fattas. Det finns såklart mycket mer, men vi stannar där.

Optimera för framgång genom ledning och styrning

Så här dramatiskt är det ju sällan på våra arbetsplatser. Men det finns möjlighet till lärande. För det första, det är en (1) person som i huvudsak leder arbetet. Självklart bidrar alla närvarande utifrån kompetens och erfarenhet (har vi tänkt på, har vi missat något, kan man…), men poängen är att det finns en tydlig styrning i traumarummet. Detta är något som många företag saknar helt. Styrning alltså. I många organisationer får alla medarbetare, oavsett kompetens, titel, erfarenhet eller funktion, lika mycket uppmärksamhet och göra lite som de vill. Alla individer ska få sin vilja igenom. I traumarummet finns det inte utrymme för positioneringar och argumentation, uppgiften är att rädda liv.

En annan aspekt är att alla närvarande i traumarummet har specifika, accepterade och kommunicerade roller med förutbestämda arbetsuppgifter som både överlappar och bidrar till helheten. När alla kompetenser lyssnar, gör vettiga inspel, följer och agerar på beslut då fortlöper arbetet ofta väldigt bra. Resultatet kanske inte blir det önskvärda, men man gjorde sitt bästa. Bara en sån sak, som att göra sitt bästa…

Var sak har sin plats

Ytterligare en avgörande faktor är att all utrustning finns där utrustning ska finnas. Mediciner, laryngoskop, ekg, pulsmätare, kanyler, blodtrycksmätare, ekg – allt på sin plats. Alltid. I komplicerade traumafall måste det gå mycket fort. Det finns inte tid att irra runt på sjukhuset för att jaga hjärtstartare när den behövs per omgående. Irritation de luxe. Vid slutfört uppdrag färdigställs rummet till ursprungsläget och mediciner fylls på. Alltid.

Bra ingångsvärden

I traumafall sker alltid en överlämning från ambulans- eller helikopterpersonalen. Information om skadeläget kan även ges via andra kommunikationskanaler för maximal förberedelse. Ibland finns det en sjukdomshistoria som traumateamet kan ta del av i förväg, ibland inte. Om traumateamet får adekvat information i förväg kan de bättre förbereda sig och förhoppningsvis göra ett ännu bättre jobb.

Prata | Utvärdera | Justera | Träna

Sist men inte minst, träning ger färdighet. Inom sjukvården tränar man ofta på situationer som kan uppstå. Ett sätt är att iscensätta katastroflarm vilket innebär att hela sjukhuset går upp i beredskap, just för att träna. Jag har själv deltagit i flera sådana övningar. Dessa sker ofta tillsammans med SOS och andra organistioner exempelvis inom blåljusverksamheten. Dessutom pratar personalen efteråt (debriefing). Syftet är kunskapsspridning samt att bearbeta händelser och minska stressreaktioner. Kunde vi gjort något annorlunda? Vad gjorde vi bra? Vad bör vi justera? Flygbranschen ligger i detta avseende i framkant. Ständigt lärande, övningar och löpande analyser av flygolyckor är a och o för ökad säkerhet.

Vad sjukvården kan lära näringslivet om försäljning

Åter till rubriken. I ovan nämnda scenario handlar det inte om försäljning, men det handlar om att skapa positiva resultat. Med andra ord patienter som överlever. I näringslivet handlar det om andra resultat, ofta om att skapa försäljning vilket handlar om påverkan. Ingen försäljning, inget företag. Det finns mycket att lära åt båda håll.

Vad dödar företaget just nu?

Fundera på följande och diskutera med kollegorna i den organisation där du verkar: Mål, team, kompetens, ledning, styrning, roller, riskminimering, protokoll, metodik, struktur, överlämning, lyssna, ordning & reda, träning, debriefing, stress och ödmjukhet.

1. Ni håller på att förlora er viktigaste kund som resulterar i 50% av den årliga omsättningen, sju miljoner kronor. Vad gör ni?
2. Ni har möjlighet till ett nytt stort kundprojekt på fem miljoner kronor, men det haltar i processen, ni får inte till det. Vad gör ni?
3. Om ni inte agerar på ovanstående, vad kostar då det er organisation årligen i form av förlorande intäkter och inte minst strul med personalen. Vad gör ni?

Följsamhet

Ett nyckelord som används i många branscher är ”följsamhet” (compliance). Det är väl utforskat att många patienter (plus minus 50%) inte tar förskrivna läkemedel såsom ordinerats. Det sker medvetet eller omedvetet. Något annat väldokumenterat är att följsamheten vad gäller beslut i organisationer också är sissådär. Vi pratar, beslutar och gör ofta något helt annat än vad som bestämts. Inte sällan medvetet faktiskt. Kika på innehållet under rubriken ”Vad dödar företaget just nu?” Hur får ni följsamhet i era beslut?

Kör hårt – ta det lugnt!

Micke 💛

Ref: Egen erfarenhet och utbildning, research och inslag i Sveriges Radio med Robin Österberg, Traumakirug på Karolinska universitetsjukhuset.