You are currently viewing Om detta måste ni prata med kidsen; ledarskap, påverkan och droger

Om detta måste ni prata med kidsen; ledarskap, påverkan och droger

Ännu ett lyckat fotbollsläger är avklarat med Österåker United (tidigare IFK Österåker). Det blev lite av ”sista helgen med gänget”, även om de flesta av grabbarna blir kvar ungefär som tidigare. Utöver träningar, matcher och teori fanns det utrymme för ”häng” och femkamp. Sist men inte minst – vi snackade såklart ledarskap under knappa timmen. Grabbarna är snart tonåringar med allt vad det innebär. Till dig som var med på lägret, du som är i tonåren eller är vårdnadshavare – här är en liten inblick i delar av föreläsningen.  

Du kan inte inte kommunicera

Vi kastade oss rakt in i kroppens fem sinnen som sedan urminnes tider gett oss överlevnadsförutsättningar.  En viktig insikt är att vi människor inte kan ”inte kommunicera”. Vi kommunicerar alltid och skapar betydelse för andra människor. Vi har en mängd (o)medvetna processer och beteenden som pågår hela tiden. Att därför återkommande inte få ett ”hej på dig” på morgonen eller bli bjuden på partaj kan svida hårt i själen, och kan betraktas som mobbing och exkludering. Något som är helt centralt för mänsklig överlevnad är att få tillhöra gruppen. Den som inte ingår i en flock – kommer att söka sin flock. Frågan är bara, vilken flock? Du känner säkert igen dig, det är inte helt enkelt att vara ny i fotbollslaget eller på jobbet.

Sanningar / föreställningar

Vi snackade även om valda sanningar / föreställningar vilka fungerar som möjligheter eller hinder i livet. Det kan handla om generaliseringar kring världen eller trosuppfattningar. Putins valda sanning är att NATO är ett hot. ¿Qué? Har du en vald sanning, exempelvis att du är värdelös på matematik eller är en dålig målvakt, kan den skapa problem när du ska prestera. Men, du är inte dina tankar eller ditt resultat. Du får ett resultat. Så, vad lärde du dig och vad kan du justera till nästa gång för att öka förutsättningarna att nå ditt önskade resultat?

Ett annat område vi kikade på handlade om (språk)mönster, normer och beteenden. I korthet handlar det om att människor pratar, kommunicerar och beter sig olika med varandra beroende på situation och person. Läkare har sitt språk (latin) och sina beteenden, piloter, snickare, it-tekniker, poliser och kids som idkar gaming – likaså. Eller föräldrar som går över till engelska för att barnen inte ska förstå. ”Mamma, varför pratar ni engelska, vi har visst glass hemma….!?” Ni fattar galoppen.

Några principer för övertalning

Dessutom hann vi snabb-glo på psykologen Robert Cialdinis sex universella principer för övertalning, varav jag nämner tre här.

  • Återgäldande – en enkel princip. Om du blir bjuden på fest, kanske middag eller fredagsmingel, så förväntas du bjuda tillbaka. Får du låna pengar av en vän så förväntas du vara öppen för att låna ut pengar. Jag får en cola – du får en cola. Jag hjälper dig – du hjälper mig. I köpcentrumet blir vi bjuda på den senaste läskeblasken. Undrar varför…?
  • Gillande – vi gillar att umgås med folk som är som vi själva är eller som vi vill vara. Igenkänning underlättar. Människor känner sig trygga med samma intressen, skola, jobb, uppväxt, utbildning, hudfärg, språk, dialekt, skostorlek… osv.
  • Sociala bevis – grupptryckets makt. Folk tittar sig omkring för att se hur andra människor gör och har gjort i liknande situationer. Om man ser en person göra något blir man mer benägen att göra samma sak. Vuxna och barn kikar på influencers och härmar.

Vad ska vi med dessa kunskaper till?

De flesta människor är schysta och vill andra medmänniskor väl. Kunskap kan dock användas på gott och ont, så ser verkligheten ut. Subtil påverkan sker idag i sociala medier via influencers. Inte sällan av unga vuxna som inte förstår konsekvenserna av sitt agerande fullt ut. En känd person är den kontroversiella influencern Pontus Rasmusson som har mycket social impact. Det framkom att han anspelat på sex i flera av sina videor, som riktar sig mot barn och ungdomar.

Faktum är att subtil kommunikation används av människor i alla åldrar när de vill påverka individer. Kanske är (bak)tanken att bli en god vän, eller att få en person att testa en drog. Kids med knasiga familjeförhållanden, som är ensamma, osäkra eller inte har en självklar grupptillhörighet är lovligt byte. Men alla kan trilla dit. Att bli uppvaktad, inkluderad, bjuden på det ena och andra kan vara en skön känsla.

Godis som är knark

Hjärnan är lat, vill ha samma lika, ogillar överraskningar. Den jobbar frenetiskt med att sortera information för att förenkla och hitta det som eventuellt bryter mönstret. Det här vet och jobbar reklamare med – tyvärr även knarkkarteller. Känner vi igen oss i en situation eller produkt är det lätt att tro att vi är ”safe”. Lite godis kan väl inte vara så farligt.

Redigerade bilder, delvis från tullen: Godiset på övre raden är riktigt godis, innehållet på de nedre bilderna är knark. Det finns många fler exempel. Läskig och hänsynslös utveckling.

Livet går uppför och nedför. Professorn i psykologi Lisa Feldman Barrett säger att ”Ibland är vi ansvariga för något, inte för att vi är skyldiga – utan för att vi är de enda som kan förändra det”. Jag hoppas kunna öka förutsättningarna för stolpe in.

Vi hann såklart med en hel del annat och kikade på många exempel. Vill du jag ska föreläsa hos er så är det bara att höra av sig. Sprid artikeln, sprid kunskapen.

Kör hårt – ta det lugnt!
Micke 💛